Nu
Åh, öl – Om öl och ölbryggning i Finland och Torneå
14/11 2025–2/8 2026
Utställningen ger perspektiv på ölets mytologi, från dess skapelse till folkölens död. Besökare får ta del av bland annat ölbryggningens processer och de faktorer som påverkar den. Utställningen belyser även ölets roll i människors vardag, fest och tro, och undersöker hur samhället har varit både en reglerare och en strukturskapare för människor som dricker öl. Fotografier, föremål och reklam från olika tidsepoker leder besökarna in i de förflutnas ölhistoria.
Utställningslån från Finlands hotell- och restaurangmuseum. Utställningen kompletteras med delar om Torneås bryggerihistoria. Utställningen och dess biprogram arrangeras i samarbete med Tornion Panimo. Under utställningens period kommer gruppguider att erbjudas, där deltagarna först får lära sig om ölets historia på museet och därefter åka på bryggerivisning och ölprovning hos Tornion Panimo.
Insamling av ölminnen
Vi samlar in ölhistorier från gränsen mellan två länder – stora och små berättelser som handlar om att köpa, dricka, smaka eller brygga öl över gränsen, eller kanske om det där speciella ögonblicket då en viss öl blev oförglömlig. Vi vill gärna höra just din berättelse!
Du kan dela med dig av ett roligt, överraskande, rörande eller kanske pinsamt ölminne. Alla slags upplevelser är välkomna – det viktigaste är att berättelsen betyder något för dig.
Om du vill delta kan du skicka in din berättelse via ett webbformulär: https://link.webropol.com/s/olutmuistoja-olminnen
Du kan också dela din historia anonymt om du vill.
Varmt välkommen att bidra!
50 år av rostfritt stål från Torneå
8/5–4/10/2026
Outokumpus stålverk i Torneå fyller i år 50 år. Verksamheterna i Kemi och Torneå bildar tillsammans världens största integrerade produktionsanläggning för rostfritt stål samt ett av Europas största återvinningskluster. I området behandlas årligen cirka två miljoner ton återvunnet stål, som utgör den huvudsakliga råvaran i Outokumpus produktion av rostfritt stål.
I Kemi–Torneå-området arbetar över 2 000 Outokumpu-anställda, och företagets indirekta sysselsättningseffekt uppskattas till cirka 8 000 arbetsplatser. Outokumpu är därmed en betydande regional arbetsgivare, och stålverket i Torneå har varit en central del av både finländsk industri och regional utveckling i fem decennier.
Samtidigt som 50 år av stålproduktion firas, uppmärksammas även Röyttä hamns 250-årsjubileum. Syftet med utställningen 50 år av rostfritt stål från Torneå är att genom fotografier presentera historien om stålverket och Röyttä hamn samt att belysa hur säkerhet och processer har utvecklats och förändrats under de senaste 50 åren. De äldre fotografierna i utställningen är från 1970- och 1980-talen, medan de nya bilderna är tagna år 2026.
Utställningen har producerats i samarbete mellan Tornedalens museum och Outokumpus stålverk i Torneå. De nya fotografierna har tagits av fotografen Nina Susi. Utställningen är öppen 8/5–4/10/2026.
Kommande
Kartutställning Lantmäteri och kartläggning i Finland – Tornedal sätts på kartan
21/8/2026–17/1/2027
Haparanda järnvägsstation
Bekanta dig med sju berättelser som belyser nästan 400 år av lantmäteri och kartläggning i Finland. Utställningen berättar också om kartläggningen av Tornedalen under den tid då området var en del av det svenska riket samt om betydelsen av Struves meridianbåge, som är upptagen på UNESCO:s världsarvslista.
Utställningens första del för oss till en tid då lantmätarna arbetade med ganska enkla instrument och i små grupper. Trots detta lyckades de kartlägga stora delar av idags Finland redan i slutet av 1600-talet. De ständiga krigen mellan Sverige och Ryssland kastade dock en mörk skugga över arbetet. Under de svåraste perioderna hade nästan alla lantmätare i Finland dödats eller tvingats i landsflykt. De återvände dock och genom storskiftet förändrade de det finländska landskapets struktur till stor del till den form vi känner i dag.
Finlands framträdande på Europas kartor skedde gradvis. Kartor på finska publicerades först relativt sent. Tornedalen och hela Lappland var däremot av stort intresse för Sverige och betraktades länge som en del av rikets kärnområden. Regionen spelade också en viktig roll i forskningen om jordens form.
Under 1700- och 1800-talen var Maupertuis’ och Struves meridianbågar några av sin tids mest betydelsefulla vetenskapliga satsningar. Mätningen av Struves meridianbåge, som pågick i omkring 40 år, sträckte sig från Svarta havet till Ishavet och bidrog till att fastställa jordens form och storlek med större precision. Kedjan fungerade också som grund för topografisk kartläggning i västra delar av det ryska imperiet. År 2005 upptogs Struves meridianbåge på UNESCO:s världsarvslista.
Utställningens berättelse fortsätter genom militära kartläggningsprojekt och hemliga kartor fram till grundkartan, som lade grunden för dagens kartor. Grundkarteringen baserades på flygbilder och stereotolkning – en metod som fortfarande används inom kartläggning.
Utan tillförlitlig geografisk information och exakt positionering skulle många vardagliga aktiviteter – såsom navigering, byggande, räddningsverksamhet och naturresurshantering – vara betydligt svårare eller till och med omöjliga.
Utställning på Haparanda järnvägsstation. Öppet enligt stationens öppettider.
Om du vill boka en guidad visning för din egen grupp, vänligen kontakta Tornedalens museum (tornionlaaksonmuseo@tornio.fi).
Kurator: Antti Jakobsson
Genomförande: Ulla Mikkanen, Antti Jakobsson, Julia Autio, Saija Pietiläinen, Inari Porkka, Aapo Suominen
Grafisk design: Ilari Räsänen
I samarbete med: Lantmäteriverket, Tornedalens museum, Haparanda stad
Varken rund eller platt
Jordens form mättades hos oss – Tornedalen 1736–1737
28/8/2026–31/5/2027
Det är midsommaren 1736. En grupp av franska akademiker anländer från Paris till Torneå. De har en fråga på tankarna: vilken är jordens verkliga form? Svaret skulle kunna hittas vid den nordliga polcirkeln.
Enligt Isaac Newtons gravitationsteori, skulle jorden vara något tillplattad. Den nordliga expeditionen, ledd av matematikern Pierre Louis Moreau de Maupertuis (1698–1759), har med sig den tidens mest avancerad teknik för att göra noggranna mätningar. Newtons teori skulle få sin bekräftelse, om mätningarna visade att en grad av meridianbågen är bredare nära polerna än vid ekvatorn.
Invånarna på Tornedalen hjälper forskarna så mycket de kan. Under den ettåriga resan upplever fransmännen det nordliga ljuset och mörkret, sommarens mygg och vinterns kyla. Till Frankrike återvänder en grupp polcirkelns äventyrare.
I utställningen kan man fördjupa sig i vetenskapens historia, trianguleringens hemligheter, gamla kartor, vetenskapliga nätverk och de tidiga skedena av Lapplands turism. Men hur hänger Anders Celsius och Voltaire ihop med berättelsen?
Utställningen kan upplevas på fyra språk: finska, svenska, engelska och franska.
Utställningen har producerats i samarbete med Maupertuis-stiftelsen.
Utställningen har delvis finansierats av EU:s landsbygdsfond via Outokaira Tuottamhan ry.
